The Wolf of Wall Street!

Få har väl egentligen missat den sköna filmen "Wall Street" från 1987 med Michael Douglas i rollen som Gordon Gekko. Karaktären Gekko är den legendariska business-profilen på Wall Street som tar till alla knep för att tjäna de där extra miljonerna och det är långt ifrån lagliga metoder han använder sig utav.


Dock är det inte filmen jag tänker rekommendera (sjukt bra film för övrigt!) utan en bok som heter "the Wolf of Wall Street". Boken handlar om verkligenhetens Gordon Gekko, nämligen Jordon Belfort. Den här grabben tjänade tusentals med dollar i minuten och spenderade dem lika snabbt på stora mängder av droger, kvinnor, värsting bilarna och allt överdrivet lyx man kan tänka sig och lite mer där till.


Med tre kapitel kvar att läsa kan jag nu tipsa er som är sugna på en lättläst bok som redogör hur Belfort tjänade minst 50 miljoner dollar på sitt företag Stratton Oakmont och spenderade dem med lätthet. Min egen favorithistoria i boken handlar om hur Belfort köper en vacker yacht, ursprungligen tillverkad för Coco Chanel (en kvinnlig pionjär inom fransk modedesign), förlänger och bygger ut yachten tills den är 170 fot lång samt med helikopter, sjöflygplan och massor av annat lull-lull. Denna båt hatar Belfort men fungerar ändå bra för vilda drogäventyr för han och hans vänner.

Yachten "Nadine" med tillhörande leksaker

Mitt favoritcitat ur boken:

"If I earn a million dollars a week and the average American earns a thousand dollars a week, then when I spend twenty thousand dollars on something it's equivalent of the average American spending twenty dollars on something, right?"


-Jens


Grönt vin - Bonterra, en personlig favorit!

Först hade jag tänkt skriva lite om den senaste vinprovningen jag var på igår som denna gång hade fokus på viner från Östeuropa. Produktionsländer som vi inte är så vana att se i hyllorna på Systembolaget men som sakta men säkert börjar ta mer och mer mark på marknaden. Förmodligen är dessa viner något att vänta sig bli allt vanligare i framtiden. Det vinet jag gillade denna gång var ett vin gjort på "Merlot"-druvan som är något mjukare än "Cabernet Sauvignon"-druvan men annars samma karaktär. Dock kostade det här vinet (Movia Merlot 2002 nr.75329) 279 kronor för en helflaska vilket jag inte tror att många av er i min läsarkrets kommer att köpa så jag tar och tipsar om ett annat vin istället. Den är en av mina personliga favoriter och fungerar väldigt bra med mörk, mörk choklad (nu har jag i alla fall fångat "unga fröken rosas" uppmärksamhet).


Bonterra Zinfadel (nr.22620) är ett grönt vin från Kalifornien med mycket fruktigt inslag av björnbär, peppar samt kryddig smak av peppar och kaffekaramell. Nu undrar ni kanske vad jag menar med grönt vin? Rött och vitt känner alla till men grönt? Det har inte med färgen på vinet denna gång utan det berör hur råvarorna är odlade. Grönt vin betyder alltså att vinet är ekologiskt odlat. Finns inte bara på Zinfadel utan även Cabernet Sauvignon. Föredrar man vitt vin så finns även två stycken Bonterra där att välja mellan, en Chardonnay och en Viognier. Inte det billigaste vinet du hittar på Systembolaget, 139 kronor för de röda och 129 kronor för de vita, men värt varje krona om du känner att du vill lyxa till det på fredags kvällen eller ge bort en fin present till vännen.


-Jens


Eton, expensive goes cheap!

Många kanske går och spottar och fnyser åt märkeskläder som oftast har en väldigt hög prislapp men kom igen och tänk efter. De flesta märkeskläder har faktiskt en grym kvalité något som i alla fall jag värdesätter väldigt mycket och kan därmed tänka mig att betala lite extra för. Jag sa i och för sig "de flesta", tänker inte måla in mig i ett hörn och påstå att alla märkeskläder hamnar bakom samma linje men ändå, de flesta! Så alla ni som ser en person klädd från topp till tå i märkeskläder behöver inte sura ihop och skrika "märkesbög" (vilket för övrigt är sjukt löjligt uttryck) efter honom/henne. Det kan ju vara så att personen i fråga prioritera kvalité framför andra saker som Du prioriterar. Sedan har vi så klart de där lirarna som köper dyra kläder bara för att få skryta om märket och prislappen och det är ett av de tydligaste tecknen att man saknar still anser jag. De människor som förknippar stil och klass med storleken på prislappen är bara löjliga, likaså de människor som skryter om hur mycket pengar de har, vare sig man har de slantarna eller inte.


Tycker att det är beundransvärt de personer som har pengar men inte hävdar sig genom de medlen, har träffat sådana personer. Tycker att det är stillöst när människor visar sitt kontoutdrag och vill se ditt banksaldo innan man hälsar, har träffat personer. Tycker det är löjligt med folk som utger sig för att vara välbärgade när de egentligen vänder på varje slant, har träffat sådana personer.


Har tappt tråden här lite grann känner jag. Tänkte ju berätta att trots om man inte är speciellt likvid för tillfället men ändå vill prioritera kvalité så går det. Jag testade att leta efter lite sköna kläder på Tradera och jag tog hem en vinstlott. Fick tag på en snygg, äkta skjorta från Eton för en härligt billig slant, kring sex gånger billigare. Visserligen är det lite av gambling att köpa kläder på Tradera men det kan det vara värt om man får njuta av Eton's snygga design.


-Jens


Ralph Lauren - Big Pony Collection!

Denna fredag blev en livsnjutardag i lugnt tempo. Började med att ta mig ner till gymmet efter lunchtid för att träna lite grann med Johanna (unga fröken rosa). Kändes välbehövligt efter den stora middagsbjudningen som ägde rum hemma hos mig i onsdags. Efter ett skönt träningspass sammanstrålades vi ihop till ett gäng på sex personer som tog en fika ute i solen (och blåsten) på Kopparhattens uteservering längs Faluån. En mozzarella-smörgås och café latté senare gick vi alla åt olika håll varav jag och Pierre tog oss in på Jb:s för att se om de möjligtvis tagit in något snyggt inför vårsäsongen. Svar ja!


Ralph Lauren har så sjukt snygga pikétröjor för både dam och herr just nu. Inte bara det, finns en riktigt snygg dress för alla flickor som vill vara somriga. Själva dressen är jag tveksam till om den finns på Jb:s men den går att beställa på Ralph Lauren's hemsida och går även att finna på Tradera för de som vill pröva sin lycka på auktion. Hur som helst, Mr. Lauren kan det där med stilren design, sånt tycker vi om!

                   


Vill ni ha de i andra färger eller andra flaggor så kan man designa sin egen Ralph Lauren piké på deras hemsida.
  



-Jens


Skärgårdsmode!

Är löjligt nöjd med ett klädköp jag gjorde för två dagar sedan. Har konstigt nog blivit mycket klädesplagg som passar bra på sjön till. Kan vara min sommarlängtan som har ett finger med i spelet vid val av kläder just nu men båt- och seglarmode är inte så tokigt. Hur som helst, det blev en långärmad grå bomulls tröja med tunna svarta och orangea ränder den här gången. Av någon anledning så associerar jag tröjan med Stockholms skärgård en ljummen kväll i juli. Jag ser framför mig hur man sitter på en klipphäll i skärgården och grillar sin nyfångade abborre samtidigt som man tar en klunk av sin avkylda öl i värsta "Pripps Blå"-reklam anda.

Nu har jag ingen skärgård där jag befinner mig. Nu har jag ingen ljummen sommarkväll som bjuder på måsskrik och grönt gräs. Men jag har min tröja av märket EastWest som skulle få karaktären Sören Rapp i den gamla serien "Skärgårdsdoktorn" att stå och peka med fingret i avund och i exaltation stamma fram "ja-jj-jja-jag vill o-o-ock-också ha en ss-ss-s-s-sån!" 


Klart han vill, den är ju skitsnygg!


-Jens


Stilbrott!

Är jag den enda som tycker att det är sjukt ful, brist på stil när folk går och tuggar tuggummi ljudligt och synligt? Med en nollställd blick vandrar den idisslande människofiguren förbi mig, smackandes högt med öppen mun. Charmigt? Inte någonstans! Varför kan vi inte gå tillbaka till den tidsepoken när tuggummituggande ansågs som väldigt ohyfsat och brist på uppförande? Det borde vara förbud mot den där "evighetskaramellen" som det är i Singapore. Inte bara för att det ser dumt ut utan alla har nog upplevt irritationen över att få sitta och pilla bort gamla kletiga tuggummirester från skosulor, kläder och håret. För att inte tala om all skitmusik som skrivs till tuggummits ära, finns onödigt mycket tuggummilåtar (onödigt mycket = fler än 1).


I hope I made my point clear and fuck off everyone of you who's taking issue with me. ;-)


-Jens


Två Fruktigt Friska Vita Viner!

Har testat lite viner igen och har nu tänkt tipsa om två vita viner som precis hamnat på Systembolagets hyllor. Dessa två viner tror jag är något som faller många av mina kvinnliga vänner i smaken då de flesta av dem verkar gilla de friska och fruktiga vinerna.


Den första är ett tyskt Riesling vin som heter No 1 Edition Riesling Kabinett 2007 (nr 6274). Riesling är alltså druvsorten som använts vid framställandet av vinet. Denna druva räknas som en av de finare druvsorterna som finns och genererar väldigt syrerika viner vilket innebär att vinet har en väldigt frisk och fruktig smak. Fulspel inom vinbranschen finns också då många sämre druvsorter försöker dra fördel av Rieslings anseende genom att ha namn som likar Riesling. Väldigt fruktig och lättdrucken, förmodligen en favorit hos mina kvinnliga vänner.


Det andra vinet som är för rekommendation är det Österrikiskt vinet Leth Duett Riesling Grüner Veltliner Trocken 2008 (nr 4587). Vinet är framställt på två druvsorter varav Riesling druvan står för 52% och Grüner Veltliner för 48%. När jag drack denna kändes den nästan som att den skulle ha varit kolsyrad, alltså väldigt frisk i smaken. Ni som dricker mousserande viner, som barn dricker saft under en varm sommardag, men vill ta ett glas "vanligt" vin så kan Leth vinet vara en bra övergång för er.


Nu ska jag ta mig en lätt lunch innan jag tar mig ner till stan och sätter mig på Bryggcafét för att njuta av vårsolen.


-Jens


Tre stycken säkra vårtecken!

Våren har gjort entré och det med besked! Igår kväll var det premiär (i alla fall för mig) med att sitta ute på Bjarki & Mimmi's "takterrass". Vårt sällskap på nio personer bjöds på en fantastisk vårkväll där vi fick följa solens dalande med en kall öl våra händer, en Heineken för min del. Vårtecken nummer två såg jag i den sena eftermiddagssolen ute i trädgården. De där flygfäna som flyger upp en bit i luften för att sen sjunka ned till startposition och där efter utföra samma process igen några tusen gånger visade upp sig...måste vara riktigt plockgodis för fåglar. Det tredje och sista vårtecknet är att butikernas sortiment innefattar nu även sommarshorts. Jag som fann ett par snygga shorts på Kanarieöarna men inte köpte dessa fann nu en liknande design på MQ. Dessa köptes så klart!


Denna snygga grå-vitstrecksrandiga shorts av märket Blueprint kommer passa sjukt snyggt med de två inhandlade skjortorna från just Kanarieöarna som jag skrev om tidigare samt enfärgade pikétröjor i lite starka färger. Känner att jag är väl förberedd inför sommaren nu.

- Jens


Ölprovning - en framtida tradition?

Vilken kväll det blev! Sex stycken ölsorter hade valts ut ur systembolagets alehylla och folket var otroligt pepp på att få leka ölexperter. Bjarki, kvällens Beer President som såg till att alla skötte sig och beslutade i vilken ordning ölen skulle testas, hade tagit fram ett imponerande seriöst bedömningssystem samt kortfakta om testobjekten. Dessa var sorterna vi testade:


1. Innis & Gunn
2. Brewdog Punk IPA
3. Oppigård Starkport
4. Franziskaner Hefe-Weissbier
5. Aecht Schlenkerla Rauchbier
6. Timmermans Kriek


Vinnarölarna, enligt mig, blev den eklagrade Innis & Gunn och den björkeldade Aecht Schenkerla Rauchbier, rekommenderar er att testa dessa två, verkligen två unika törstsläckare.


Vad hände under denna kväll på Bergmästaregatan under detta öl-event? Kan tyvärr inte återberätta allt in i minsta detalj. Dels för att det sägs väldigt mycket under en sådan här kväll och dels så minns jag inte allt, för många intryck som dofter och smaker som distraherar. Fast det här minns jag...


Victor går igenom hur man ska utföra uppföljningstävlingen efter denna kväll och hur man ska komma fram till öl-vinnaren 2009. Efter en utläggning på minst 5 minuter, som påminner skrämmande mycket om schlagerfestivalens upplägg, är det helt tyst i rummet. Man kan riktigt känna hur tiden sakta flyter fram likt en barkbåt i en trögflytande vårflod tills någon tar mod till sig och säger "Va?" Varpå Victors glöd i ögonen falnar och dör bort, han suckar djupt vänder sig om och går ut i köket för att hämta nästa öl istället.


Lucy får tåla många glirningar av sällskapet denna kväll för att ha missat poängen lite med ölprovning då hon valde att skippa några ölsorter från listan för att de "såg äckliga ut" och ersatt dem med några "säkra kort". Dock ska hon ha lite cred för att hon plockade med nyhetsölen med banansmak. En öl som Victor rynkar på näsan åt men som får resten av vännerna att nostalgiskt utropa "Bananskids!" (Gräddkolan som alla 80-talister är uppväxta med).

  
Ölkylen för kvällen                                      Mr. & Miss Beer President

  
Jojo & Tinkerbell                                                          Virre & Lorenzzz

  
Looollie sköljer ner ölen med en shot                     Lucy - Miss Banana

Bästa under kvällen är även denna gång Victor. Det börjar bli sent men volymen avtar inte för det. Musiken höjs och Bjarki börjar bli besvärad av tanken att grannarna ska komma och klaga. Victor ger då Bjarki en föreläsning om att det inte finns den minst risk i och med att lägenheten är en vindslägenhet med massor av "luft" emellan festens boning och grannens. Victor måttar med armarna och visar att det är minst ett armfång av "luft" vilket resulterar i total ljudisolering. När punkten satts på sista meningen ringer dörrklockan och Bjarki får krypa till dörren med svansen mellan benen likt en hund och lova att ljudnivån ska dämpas. Frågan kvarstår dock om det inte var Victors högljudda föreläsning som blev droppen som fick bägaren att rinna över för grannen eller om i faktum det var musiken från högtalarna?


-Jens


RSS 2.0