Min Nya Schweiziska Klocka - RW

Måste få skryta lite, måste få visa upp min skatt, måste få dryga mig lite men så är jag väldigt nöjd med köpet. Inhandlat en tjusig klocka uppe i Stockholm i butiken Kaplan som ligger på Biblioteksgatan. De som inte känner till Kaplan kan ta sig in på deras hemsida och förmodligen finna något de själva skulle vilja ha, spelar ingen roll om det handlar om klockor, smycken, konst, designkläder, etc.

Jag hade kollat upp en vacker dinka av det Schweiziska märket Raymond Weil några dagar innan mitt besök till hufudstaden så när jag väl fick klockan sedan i mina händer så kunde jag ganska snabbt besluta mig om att det blev att slå till. En läcker detalj med klockan är att den inte har någon sekundvisare (den har inte ramlat bort, ska vara så) så det är minimalism på hög nivå, läckert! Kan det vara ett märke för er så kan ni väl kika in på Raymond Weil's hemsida

                              

-Jens


Kombinationen kväver kavajen

Nog får att det är bra idé att ta den formella klädseln till ett mer avslappnat stadium, en casual approach men det måste finnas någon slags gräns ändå. Kan det vara det svenska i mig som säger att lagom är bäst eller är det faktiskt så att det stämmer? Mina funderingar grundar sig i en katalog jag såg för Morris Sthlm's vår och sommar kollektion 2011, ett märke jag hyser stor respekt för. Dock har jag svårt att hålla med dem att det är avslappnad och snyggt med kavaj och mjukisbyxor! Kan det vara min avsaknad av kärlek för dessa byxor eller är det verkligen så att det är en ful kombination? Gillar jag kavaj? Japp! Gillar jag "mjukisar"? Nepp! Gillar jag mjukisar och kavaj? Nepp! Slutsats: mjukisbyxor är tyvärr dominant och slår ut det fagra i en klädkonstellation (till exempel en stilig kavaj) och därmed är dessa ett hån mot det väldressade.  


Inte heller helt hundra från herrens sida

-Jens

 


House och psykedelisk jazz som stimulerar

Under mina förkylningsdagar har jag kommit fram till följande fakta: jag har genomgått någon form av förvandlig och börjat uppskatta house mycket mer. Suttit och tagit mig igenom timmar av house från sensation spelningarna som lär vara hur maffiga som helst att vara med på. Kolla bara på inslaget från Köpenhamn 2010, du vill ju bara vara där! Vad har house och klassisk musik gemensamt? Båda typerna klara jag av att studera till. Inte direkt några texter som man kan störa sig på eller börja nynna med till utan bara sköna slingor.
 
Sedan har vi ju elektro swing som är bra skönt det med. Ger er här lite elektro swing, eller psycedelic jazz som en del talar om, med Parov Stelar så förstår ni vad jag menar.






Skogshallon krossar Svartvinbär!

Så besviken man blev!! Det ska inte få bli så här och knappast när det finns så goda resumér från tidigare prestationer men denna gången blev det platt fall för Ramlösa med deras Svartvinbärs smak. Det doftar mer än det smakar och även om doften är trevlig så gör det knappast någon större smaksensation. Ta och kolla på den tidigare varianten skogshallon som är min främsta favorit sedan länge sedan. Där har vi en skön, svalkande dryck som får mig att återigen uppleva smaken, känslan och doften som jag upplevde vid min sommarstuga från barndomsåren. Det är exakt den där vilda skogshallonsmaken som fanns vildvuxet intill sommarstugstomten i Hälsingland i den där Ramlösaflaskan och inte undra på att det kickar igång sommarminnen en kort stund innanför ögonlocken. Men svartvinbärssmaken har jag inget mer att säga om..tvi! Helt fel, inte alls som vinbärsbuskarna intill den segt flytande älven nedanför sommarstugan. Ramlösa Skogshallon förblir den stora mästaren bland smaksatt bubbelvatten!


-Jens 

Veronica Maggio Kommer Igen med ny skön musik

Miss Maggio är i sanningen duktig på att få till skön musik. Texterna är helt okey, rytmen och melodierna är catchy men sedan är det något med rösten. Hon har en något av en hes och kornig röst vid vissa tillfällen och det melodiska strömmar ut på ett väldigt behagligt sätt. Den nya singeln Jag Kommer har fastnat på min hjärna och jag ser verkligen fram emot ett skivsläpp senare i vår ("Satan i Gatan" den 27 april). De där små röst-karaktärsdragen som jag tycker stämmer in på Maggio är hur hon säger "baby" i refrängen, den första hörs typ 1:15 minuter in i sången. Skön musik som har en feel-good-feeling som skulle kunna få en up-tight, överviktig bankdirektör att släppa hämningarna och skutta ner för Avenyn likt en kalv på grönbete. Lyssna och säg inte emot mig!



Och till er som gnäller på att introts riff i Maggios låt visar på vissa tendenser av The Strokes riff i låten Reptilia bör vara tacksam...och det vet ni. Här har ni mer Veronica Maggio

-Jens

RSS 2.0